Kustfisket missgynnat av EU-ministerrådets beslut om nästa års Östersjökvoter.
Minskningar av fiskermöjligheter över hela linjen beslutades vid Europeiska rådet den 23–24 oktober, och återigen var det det småskaliga kustfisket som drabbades hårdast. Ett beslut fattades om att det huvudsakliga torskfisket kommer att förbli stängt, vilket det har varit sedan 2019, eftersom inga positiva tecken på tillväxt och återhämtning ännu har kunnat ses. Trots detta lyckades EU inte bara misslyckas med att enas om åtgärder för att främja torskens återhämtning, utan kom i stället överens om att avsevärt öka kvoterna för bytesarter som sill och skarpsill, i förhållande till kommissionens förslag.
Rigabukten är det enda område där sillbiomassan under de senaste åren konsekvent har fortsatt att överstiga referensnivåerna. Den är den viktigaste arten i ekosystemet eftersom den är kopplad till en mängd andra arter. I andra områden har sillbestånden sjunkit under tröskelvärdena och deras lek riskerar nu att försämras. Eftersom beståndsbedömningarna visade att sannolikheten för återhämtning låg under 95% för nästa år följde kommissionen inledningsvis artikel 4.6 i förvaltningsplanen för Östersjön och föreslog att det riktade sillfisket skulle stängas och att endast en bifångstkvot skulle tillåtas för att säkerställa att fisket efter skarpsill och siklöja kunde fortsätta. I en förutsägbar utveckling valde dock rådet därefter att bortse från denna regel och fastställde en kvot på 250 000 ton för nästa år.
Ändå kommer över 95% av fångsterna i Östersjöns huvudbassäng att komma från en handfull industriella pelagiska trålare som har monopol på fisket i Östersjön. Den överväldigande majoriteten kommer att landas och omvandlas till fiskmjöl och fiskolja för att försörja lax-, höns- och minkuppfödningar. Dessa fångster kommer därför att ge liten eller ingen nytta för de småskaliga fiskesamhällena i regionen.
Enligt den senaste STECF-rapporten finns det dessutom sex EU-länder där de småskaliga kustflottorna har negativ lönsamhet, och fyra av dessa ligger vid Östersjön. Hälften av den storskaliga flottan som redovisade förluster under 2021 kom också från denna region. Rapporten pekar ut förlusten av torskfisket som orsaken till förlusterna inom regionens småskaliga flotta. Trots detta står den småskaliga sektorn fortfarande för 8% av fångsterna och 26% av landningsvärdet.
LIFE är besviket över att rådet inte gjorde mer för att säkerställa bättre kvottillgång under kommande år för kustflottan och för att bestånden ska återhämtas så snart som möjligt. Kvotbesluten om skarpsill, rödspätta och bottenviken-sill bidrar alla till att förvärra de svårigheter som våra medlemmar står inför.
Sarvfisκε är för närvarande det dominerande fisket som driver fångsterna i hela ekosystemet. LIFE hade rekommenderat en skarpsillskvot på drygt 56 000 ton för att säkerställa ökad tillgång på byten i torskens huvudsakliga utbredningsområde och för att minska bifångsterna av sill till ett minimum så att beståndets produktivitet inte försämras ytterligare. Rådets slutgiltiga beslut att fastställa en kvot på över 200 000 ton var oansvarigt och kontraproduktivt eftersom det fungerar som ett incitament för olagligt fiske och felrapporterade fångster på grund av den enorma kvotobalansen i det blandade sill-/skarpsillfisket.
